2013 Sammanfattning vårsäsongen

Halva säsongen är färdigspelad och serien tar nu ett litet sommaruppehåll. Götaholmaren håller dock lite på semestern och kör istället en sammanfattning av våren:

 

 

 

 

 

 

Olskroken fick finna sig i att bli favorittippade inför serien både här på Götaholmaren och på andra ställen. Med nästan en helt ny trupp med riktigt namnkunniga nyförvärv så snackades på vissa håll om att Kroken skulle jogga hem serien.

 

Det var inte bara de sex spelarna med förflutet från Sävedalen (Fredrik Österholm, Jonas Jakobsson, Tobias Salén, Pascal Kåveryd, Pierre Öberg och Jacob Hallberg) som visade att Kroken satsade. Jens Björk och Mike Öberg, båda med förflutet i Lunden dök upp och även en ny målvakt i Johan Blomberg (från IK Virgo). Det visades sig också att spelarna verkligen tänkte spela och träna med laget. Något som inte alltid är fallet när spelare plockas in uppifrån.

 

Säsongen började stabilt och Götaholm hade inte mycket att säga till om i premiären. Centrallinjen med Pierre Öberg som mittback och Österholm /Jakobsson på innermittfältet och Kåveryd på topp kändes väldigt stabilt.

 

Det blev i och för sig bara en poäng mot Gårda i den andra matchen men sedan radade Kroken upp 7 raka segrar (8, om man även räknar den mot nerlagda Västkusten). Även om rapporterna indikerade att det kanske inte alltid var frågan om skönspel så var det väldigt stabila segrar och på dessa 7 matcher hade Kroken imponerande 34-5 i målskillnad. Bland annat slog Kroken toppkonkurrenten Öjersjö med klara 5-2. OIF skulle dock få en jobbig avslutning på säsongen.

 

Den första varningsklockan kom när laget kom undan med blotta förskräckelsen mot Rannebergen (vinst 2-1). Krokens två sista matcher innan sommaren spelades på naturgräset på Gamlestadsvallen och de matcherna vill nog helst laget glömma. 0-4 mot Croatia och 0-3 mot Götaholm gjorde att den plötsligt övertygande ledningen krympte och när serien drar igång igen efter sommaren gäller det att Olskroken är på tårna igen!

 

Anledningen till den svaga avslutningen hänger väl ihop en del med lagets många skador men också att det enligt rapporter varit lite halvdålig uppslutning på de relativt få träningarna som klubben bedriver. Även i division 6 påverkas självklart ett lag negativt om spelarna inte tränar ihop. Dessutom är självklart serieledarna laget som alla vill slå och det är inte svårt att tagga till inför en sådan uppgift.

 

Sommaruppehållet kom inte en sekund för tidigt för Olskroken och vi får se hur tränare Kim Pearce formaterar sitt OIF till hösten.

 

När det gäller spelarna så är det väl försvararen Jens Björk och mittfältaren Jonas Jakobsson som varit nyttigast då de spelat nästan varje match. Bäst målsnitt har dock utan tvekan Pascal Kåveryd som gjort 12 mål på bara 7 matcher.

 

 

 

 

 

 

Götaholm har gjort sin bästa vårsäsong på väldigt länge och ligger alltså tvåa i tabellen efter halva säsongen, trots några plumpar i protokollet.

 

Premiärförlusten mot Olskroken och 1-1 matchen mot Gårda är inte mycket att säga om utan där speglades resultatet i matchbilden.

 

De två riktigt tunga poängtappen kom istället mot Partille och Rannebergen. Mot jumbon Partille fick Götaholm trots ofantligt många målchanser bara 2-2 efter att de själva varit tvungna att hämta upp ett 1-2 underläge. Mot Rannebergen kom Götaholm helt fel in i matchen och föll med 3-6 trots att man spelade med en man mer nästan hela matchen!

 

Vårsäsongen avslutades också med en oinspirerad 3-4 förlust mot ett riktigt taggat Björndammen.

 

Våren har dock självklart varit till största delen positiv för Götaholm. Laget hittade ganska snabbt en uppställning med rätt spelare på rätt plats och har kunnat ställa upp med i stort sätt samma startelva i de flesta matcherna. Den kontinuiteten blandat med en bredare trupp än åren innan har gjort att Götaholm har varit mer samspelta och presterat bättre och bjudit på en offensivare fotboll än på många år. Mittfältet och anfallet har nästan sett likadant ut match efter match med Daniel Wedberg och Mattias Strömberg på topp och Abdi Bashir och Shafie Nurani på kanterna och Nemanja Savovic och Fredrik Airosto i mitten.

 

Anfallarna Wedberg och Strömberg har tillsammans gjort 24 mål (Wedberg 16 och Strömberg 8) och det är bara i premiären mot Olskroken som Götaholm klivit mållösa av planen. Mittfältet har bidragit med 12 mål till och försvararen Felix Milkovic avslutade våren med att gör mål i alla de tre sista matcherna!

 

Inte oväntat är även Götaholm det laget som gjort mest mål i hela serien. Det har dock blivit en del insläppta mål och en av anledningarna kan vara att i just den lagdelen har det, av olika anledningar, varit ganska stor omsättning på spelare. Ytterbacksplatserna har varit intakta med JK Larsson på den ena kanten och oftast Atbin Vali på den andra. När det gäller mittbackplatserna så har det dock varit inte mindre än 6 olika spelare som startat där.

 

Möjligen har det gjort att Götaholm släppt in några mål för mycket men med resultat som 6-3, 7-2, 6-2 och 7-1 så har det oftast inte varit någon fara. Särskilt när dessa storsegrar kommit mot de tänkta topplag som Croatia, Marieholm och Öjersjö.

 

Förhoppningsvis kan Götaholm fortsätta att prestera till hösten på en övre halva som kommer bli stenhård!

 

Gårda BK visade direkt i inledningen att de tänkte blanda sig i toppstriden och sände ett klart budskap när de i andra omgången var ytterst nära att slå favoriterna Olskroken. En Kroken-kvittering i 87:e minuten gjorde att matchen slutade 1-1.

 

De senaste säsongerna har Gårda varit väldigt ojämna och blandat strålande insatser med riktiga bottennapp. Laget har alltid haft en väldigt intressant trupp men aldrig fått alla bitarna att falla på plats. Nu verkar det dock som laget är på rätt väg och Gårda årgång 2013 känns mycket stabilare, iallafall än så länge.

 

Tränaren Tomas Bratt verkar ha skapat harmoni i truppen och just defensivt känns laget väldigt trygga. Gårda är det laget som släppt in minst mål under vårsäsongen (12 stycken) och när fyrbackslinjen Anton Walberg-Alexander Bergman-Noah Widmark-Viktor Ryberg spelar är det riktigt hög klass. Just Widmarks inställning och krigarmentalitet har gett laget en pusselbit som saknats de senaste säsongerna. Laget har också hittat ett grundspel som ger trygghet och innermittfältet med Josef La Carrubba, Peter Carlsson och Christopher Bratt har ofta dikterat bolltempot på matcherna. När också duktige Martin Jacobson dök upp så höjdes både kvalitén och konkurrensen ytterligare.

 

Gårda höll sig obesegrade ganska länge och låg och lurade lite bakom topplagen. I den 7:e omgången kom dock den första förlusten mot ett Marieholm som till slut började vinna. Gårda visade dock att man var att räkna med när laget slog topptippade Öjersjö med 2-1 i en bra match hemma på Överåsvallen.

 

När Olskroken började vackla i de sista omgångarna så hade Gårda ett utmärkt läge att ta sig riktigt nära men då föll laget tillbaka till gamla synder och föll med 0-1 mot nykomlingen Jedinstvo.

 

Ska det hittas något problem hos Gårda denna våren så är det väl just målskyttet. Laget har “bara” gjort 22 mål under våren, jämfört med till exempel Olskrokens 39 eller Götaholms 41. Gårdas bästa målskytt har gjort 4 mål och det är försvararen Viktor Ryberg!

 

Visst går det att vinna en serie genom endast en stark defensiv. När AIK tyvärr tog SM-guld 2009 gjorde laget endast 36 mål på sina 30 matcher men bärgade guldet efter bland annat nio 1-0 vinster. Men självklart hade Gårda BK mått bra av en vass anfallare som kunde peta in 10-15 mål. De senaste säsongerna har detta varit Simon La Verghetta men efter att han lämnat har ingen riktigt tagit den platsen. Iallafall inte ännu.

 

Gårda går till sommarvila med en match mindre spelad än serieledarna Olskroken och om det blir vinst i den hängmatchen är laget bara två poäng efter Kroken.

 

Det ska bli riktigt intressant att se om Gårda kan hålla koncentration en hel säsong och vara med i toppen in i det sista!

 

 

Öjersjö började serien lysande och laget levde upp till de förväntningarna som fanns på laget innan säsongen drog igång. Efter tre omgångar hade laget full pott och ställdes mot det enda andra laget med full pott, Rannebergen, och då blev det en övertygande 4-0 seger!

 

ÖIF vann sina fem första matcher och visade både offensiva och defensiva kvalitéer. I den 6:e omgången tog det dock stopp när det var dags för ännu en tidig seriefinal, denna gången på Överåsvallen. Olskroken rivstartade och efter 16 minuter ledde hemmalaget med 3-1. Det blev till slut 5-2 till Kroken.

 

Ett sargat ÖIF föll sedan igen i omgången efter på Gamlestadsvallen mot ett Croatia som letade efter formen. Det blev inte heller bättre när Öjersjö tappade en 2-0 ledning till en 2-6 förlust på hemmaplan mot Götaholm.

 

Det blev inte lättare för ÖIF när Gårda BK stod för motståndet i nästa omgång. Det blev ännu en tung förlust på Överåsvallen och plötsligt hade Öjersjö fyra raka förluster!

 

Vårsäsongen fick sedan en liten underlig avslutning då det varken blev spel mot Västkusten (då de drog sig ur) eller Marieholm (flyttad pga av regn) men det blev iallafall en vinst till sist när Partille besegrades med 4-2 i den sista omgången innan sommaren.

 

Det är svårt att göra en vettig analys av Öjersjös vårsäsong, men Götaholmaren får försöka. I början slog ÖIF de lagen man skulle slå. Laget hade bland annat alla tre nykomlingarna från 7:an i början och ett Rannebergen som senare skulle sjunka neråt i tabellen. Dessutom vann laget ett hett derby mot Björndammen med matchens enda mål i en väldigt jämn match. Självklart kan ÖIF inte göra det på ett bättre sätt än att vinna sina matcher men ÖIF hade väl på pappret en tämligen “lätt” inledning på säsongen (absolut inget ont om deras motståndare, men Götaholmaren tippade inga av dessa som topplag). Det första riktiga testet kom mot Olskroken och då var Kroken numret för stora. Efter detta följdes tuffa matcher mot lag som börjat serien bra och ÖIF kunde inte riktigt lösa det. Ser man till tabellen har ÖIF:s förluster kommit mot just de tre lagen som ligger framför dem och det laget som ligger precis bakom.

 

När det gäller spelarna så har som vanligt anfallaren Mikael Nilsson levererat (9 mål) men känslan är att det blev lite trubbigare framåt efter att Nilssons anfallskollega Marcus Halldin (4 mål) la skorna på hyllan efter halva vårsäsongen. Defensivt så har det sett bra ut, och det är väl bara i matcherna mot Olskroken och Götaholm som det runnit iväg. Alexander Wester har som vanligt varit bra i målet och fyrbackslinjen med Jonas Corneliuson-Daniel Apell-Fredrik Carlsson-Viktor Gustafsson har sett stabila ut.

 

Trots sin svacka så är har ÖIF kontakt med lagen framför och kan de hitta formen så kan de bli att räkna med.

 

 

 

 

 

 

Både värvningarna och resultaten under försäsongen tydde på att Croatia verkligen skulle bli att räkna med denna säsongen.

 

Efter halva säsongen återfinns dock Croatia på en blygsam femteplats, en plats som de dessutom fått kämpa sig upp till. Redan i premiären blev det en missräkning då laget spelade 3-3 mot nykomlingarna Somalia. Sedan blev det förluster både mot Götaholm och Gårda och det var inte förrän i den fjärde omgången som den första vinsten kom mot de senare nerlagda Västkusten.

 

Poängen började dock trilla in med 2-2 mot Marieholm och vinster mot Partille och Öjersjö. I och med detta så började laget sakta klättra uppåt i tabellen men den riktiga toppformen hittades aldrig och det blev förluster mot Björndammen och Jedinstvo. Laget blixtrade dock till ordentligt och gav Olskroken sin första förlust i den 11:e omgången med en imponerande 4-0 seger hemma på Gamlestadsvallen. Jämnheten har dock lyst med sin frånvaro hos Croatia under denna vårsäsong.

 

Att hitta förklaringen till den svaga våren är svårt men Uliks Avdijaj (som Götaholmaren intervjuade) är nog inne på rätt spår när han menar att laget inte riktigt orkat spela den aggressiva fotbollen de vill göra då det varit lite si och så med träningsnärvaron. Avdijaj menade även att det är många lag som håller hög klass i årets 6A.

 

Framåt har det handlat mycket om Mikail Sepahi (11 mål) men bakom honom har det varit lite tunt. Laget har dock fått in lite nytt blod i slutet av vårsäsongen med Enis Avdijaj och Marko Delic. Dessutom händer ibland att tränare Dragan Prorokovic kan trolla fram några fler nyförvärv till hösten.

 

Alla lag kommer att behöva se upp med Croatia till hösten, men för att de ska blanda sig i den absoluta toppen krävs en felfri andra halva på säsongen och det känns inte troligt.

 

 

 

 

 

 

Götaholmaren tippade BBK som ett stabilt mittenlag som varken skulle vara indragna i bottenstriden eller kämpa om topplaceringarna.

 

Björndammen har infriat de förväntningarna med ett plus i kanten. Laget ligger förvisso 6:a i tabellen men kan teoretiskt blanda sig i toppen då laget har spelat mindre matcher än alla lagen framför. Självklart går det inte att räkna in poäng som det inte spelats om ännu men chansen finns där.

 

BBK började med att spela 3-3 mot då favorittippade Marieholm i premiären men fick sedan den andra omgången mot Partille flyttad och föll sen mot Öjersjö med 0-1 i en jämn tillställning. Det har blivit en väldigt konstig vår för BBK och laget har aldrig riktigt kommit in i matchrytmen på grund av flyttade eller inställda matcher. Mellan den 23/5 och den 20/6 spelade laget inga a-lagsmatcher! Laget radade dock upp några fina segrar mot bland annat Croatia, Rannebergen och Jedinstvo. De enda gångerna det runnit iväg har varit 0-4 mot Marieholm och 1-5 mot Olskroken. Våren avslutades på bästa sätt när tabelltvåan Götaholm besegrades rättvist med 4-3.

 

20-20 i målskillnad visar på en bra defensiv men kanske inte någon sprakande offensiv. Bästa målskytt är mittfältaren Jonas Wassman med sin 4 mål. Dock har laget fyra tre-målsskyttar och så länge målen görs så funkar det ju om de är uppdelade på flera spelare.

 

Nye målvakten Marcus Bengtsson har varit ett bra tillskott och han har gjort ett bra jobb som sista utpost.

 

BBK har fått ihop ett lag som jobbar för varandra och som verkar ha kul ihop. Den kombination ska inte underskattas och kan räcka långt i division 6.

 

 

 

 

 

 

Innan säsongen drog igång trodde Götaholmaren att Marieholm skulle vara ett av de lagen som skulle fightas om seriesegern. Efter halva säsongen så ligger Marieholm 10 poäng efter serieledarna Olskroken (i och för sig med en match mindre spelad) på en blygsam sjundeplats.

 

Marieholm kom helt fel in i serien och fick vänta tills den sjunde omgången innan den första segern kom! Rent spelmässigt var det enligt rapporterna ingen katastrof men chanserna förvandlades inte till mål. Laget spelade oavgjort Björndammen, Jedinstvo och Croatia. Det blev en knapp derbyförlust mot Rannebergen (0-1) och storförluster mot både Olskroken (1-5) och Götaholm (2-7). Någonstans bland förlusterna och de missade chanserna försvann väl även glädjen.

 

Efter Götaholmsmatchen hade dock spelarna och tränaren Daniel Pereira ett snack och Götaholmaren vet inte vad som sas men uppenbarligen fungerade det!

 

I nästa omgång besegrades det hittills obesegrade Gårda BK med 4-0 och Marieholm avslutade våren med fyra raka segrar (fem om man även räknar 8-1 vinsten mot Västkusten). Somalia besegrades med 7-0, Partille med 5-1 och Björndammen med 4-1. Målfirman Toni Ceesay och Jimmy-Cannon Nwadinkpa började hitta målet och defensiven började fungera.

 

Frågan är ju om Marieholm spelade bort chanserna till seriesegern med sin svaga inledning?

 

Det kan väl iallafall konstateras att om Marieholm behåller formen till höstsäsongen så får alla lagen se upp. Pereiras manskap har dock inte råd med några fler plattmatcher om de ska blanda sig i topplaceringarna.

 

 

 

 

 

 

Serievinnarna från 7A förra året har gjort en helt godkänd vårsäsong i 6A och har lagt viktiga poäng emellan sig själva och nedflyttningsstrecket.

 

Laget har spelat väldigt många jämna och tämligen målsnåla matcher och de enda stora förlusterna har kommit mot seriens nuvarande etta och tvåa. 0-5 blev det mot Olskroken och hela 1-7 mot Götaholm. Annars har det blivit två jobbiga 1-2 förluster mot Öjersjö och Björndammen och en 1-4 förlust mot Gårda i premiären.

 

Jedinstvo har dock blixtrat till och de har bland annat slagit Croatia med 4-2 och i sista omgången Gårda BK med 1-0!

 

Annars har väl målskyttet varit ett av de stora problemen och laget har bara gjort 14 mål11 matcher och laget har dessutom minst antal olika målskyttar av alla lagen (6 stycken). Hälften av lagets mål har gjorts av anfallaren Anel Maslo, som bland annat gjorde lagets alla fyra mål i 4-2 vinsten mot Croatia. Tyvärr för Jedinstvo så har Maslo lämnat klubben för att återvända till det gamla 6A-laget FC Bosona, som nu spelar i 5A.

 

Det finns en hel del duktiga fotbollsspelare i Jedinstvo. Kaptenen Enes Paljevic och Beshar Ali har styrt mycket av spelet via mittfältet.

 

Jedinstvo har som sagt spelat jämnt mot de flesta lagen och det känns som laget är i 6A för att stanna.

 

 

 

 

 

 

Nykomlingen Rannebergen, som trillade ur 5A förra året, började säsongen riktigt bra. Tyvärr så togs ju premiärmatchen mot Västkusten, vinst 9-1, senare bort när VBK drog sig ur.

 

Efter premiärvinsten blev det även segrar mot Marieholm med 1-0 och mot Partille med 2-1. Laget toppade serien efter tre omgångar och ställdes då mot det andra obesegrade laget, nämligen Öjersjö. Där blev det förlust med klara 0-4 och efter detta hamnade laget i en svacka och sjönk sakta ner genom tabellen.

 

Det blev förluster mot Björndammen, Somalia och Olskroken och Croatia. Det var även en 1-1 match mot Jedinstvo bland de matcherna.

 

RIF lyckades sedan vända den dåliga trenden i en väldigt händelserik match mot Götaholm. Trots en tidig utvisning gjorde Rannebergen 6 mål och vann med 6-3. Laget avslutade dock vårsäsongen med ännu en förlust när laget föll mot Gårda med 0-4.

 

Det har varit väldigt mycket upp och ner i Rannebergen under våren och en möjlig orsak till ojämnheten är lagets låga medelålder. Det unga laget vimlar av snabba och tekniska spelare och när dessa spelare har en bra dag så är de fruktansvärt jobbiga att möta, något Götaholm bland annat fick erfara. De dagar det dock inte stämmer så finns det inte så mycket rutin att falla tillbaka på.

 

Laget är dessutom, tillsammans med Somalia, de som har tagit överlägset flest gula kort och haft flest spelare avstängda. 32 gula kort och 4 röda har laget hunnit med på de första 11 matcherna. Detta har medfört att laget i snitt haft en spelare avstängd varje match, vilket självklart skulle påverka vilket lag som helst i serien och störa kontinuiteten i startelvan. Detta kan ju också hänga ihop med den unga medelåldern och förmågan att värdera situationer.

 

Bortsett från premiären mot Västkusten (och vinsten mot Götaholm) har RIF även haft problem med målskyttet. Bara 13 gjorda mål och laget har gått mållösa från tre matcher och i fem matcher har det bara blivit ett mål framåt. Ingen spelare har heller gjort mer än två mål (VBK-matchen borträknad). Enligt rapporterna har chanserna skapats men bollen har inte hamnat i nätet. Kanske kan Louay Halabi lösa detta, RIF:s bäste målskytt från förra säsongen återvände till klubben under våren efter en sväng i Jonsered.

 

Rannebergen är troligtvis det laget med mest potential i hela serien sett till den individuella skickligheten. Sen om det potentialen kommer att leda till något är en annan fråga.

 

Att det 9:e placerade laget i 6A kan slå alla lagen framför dem i tabellen när de har en bra dag visar på vilken oerhört jämn serien detta är.

 

 

 

 

 

 

 

Somalia SK tog sig upp från 7:an via kval och var väldigt svårscoutade inför seriestarten. Laget visade dock direkt att de inte skulle underskattas då de var mycket nära att få med sig alla tre poängen i premiärmatchen mot Croatia. En match som slutade 3-3 efter en Croatiakvittering i slutet av den andra halvleken.

 

Motståndarna fortsatte att ha problem med Somalias höga press och väldigt rörliga spelare. Trots att SSK var med bra i matcherna blev det många tunga förluster. Laget föll med 0-2 mot Öjersjö och 1-3 mot Götaholm. Både mot Björndammen och Gårda blev det jobbiga uddamålsförluster.

 

I omgång 6 kom sedan äntligen den första vinsten då Rannebergen besegrades med 2-1. I omgången efter stod SSK för en mäktig upphämtning mot Västkusten då laget vände ett 1-2 underläge till en 5-2 vinst under matchens sista 20 minuter. Tyvärr så tog ju denna matchen sedan bort.

 

Efter detta hamnade laget dock i en svacka och en 0-0 match mot Jedinstvo följdes upp av två 0-7 förluster mot Marieholm och Olskroken. Dessutom blev laget i omgången efter de första att förlora mot bottenkollegan Partille. Våren avslutades med ännu en förlust, mot Croatia, och laget avslutade alltså våren med att bara ta en poäng på de fem avslutande matcherna och med målskillnaden 3-21.

 

En av anledningarna kan ha varit att Somalia är laget med helt klart mest gula kort. SSK har fått ihop imponerande (?) 39 gula kort och 2 röda. Detta har självklart lett till en massa avstängningar och påverkat laguttagningar. Det lite ovårdade spelet har säkert även lett till farliga fasta situationer för motståndarna.

 

Laget har även levt väldigt mycket på Cabdiqani Suleyman och hans målskytte. Av lagets 11 mål har Suleyman gjort 5.

 

SSK började som sagt piggt men sedan känns det som de andra lagen kanske var mer förbereda, samtidigt som nykomlingen mattades en del.

 

Med bara en poäng ner till Partille (som dessutom har en match mindre spelad) så får SSK under hösten inrikta sig på att behålla den platsen över strecket.

 

 

 

 

 

 

 

Det blev en väldigt jobbig vårsäsong för nykomlingarna Partille IF SC. Laget började med att åka på en riktig smäll direkt i premiären när Öjersjö vann med hela 8-1!

 

Förlusterna fortsatte att trilla in även om laget var med både mot Rannebergen (1-2) och Jedinstvo (0-3). Starka Olskroken blev för svåra (0-5) och laget blev även mållösa mot Croatia (0-2).

 

I den 7:e omgången tändes dock hoppet för Partille då den första poängen bärgades efter en heroisk insats på Gamlestadsvallen som gav 2-2 mot Götaholm. En match där Götaholm kvitterade sent. Det var dock fortsatt tungt och laget föll stort både mot Gårda (2-6) och mot Marieholm (1-5).

 

I den 11:e omgången kom sedan äntligen den första segern och det var i måste-matchen mot bottenkollegan Somalia. Partille vann med 3-2 trots att laget tappade 2-0 till 2-2 och spelade hela andra halvlek med tio man!

 

I sista omgången blev Öjersjö för svåra även om Partille fördubblade sin målskörd från premiärmatchen och ÖIF halverade sin.

 

Det finns en hel del förklaringar till Partilles svaga vår. Bloggen har varit inne lite på att försäsongen kanske inte var optimal med bara två träningsmatcher och sen uppstart. Dessutom stördes laget när de saknade träningsplan ett tag när Lexby gjordes om.

 

Den spelande ordföranden Jonas Thorsén (som Götaholmaren intervjuade häromdagen) var inne på att kombinationen av en tunn trupp och många skador ligger bakom mycket av Partilles jobbiga vårsäsong. Laget har sällan kommit till match med mer än 12-13 spelare och har vissa matcher spelat med halvskadade spelare. Det i kombination med en medelålder på runt 30 så har laget ofta tröttnat rejält i slutet av matcherna.

 

Inte oväntat har jumbolaget släppt in mest mål och gjort bland de minsta. Med 12 gjorda mål (Somalia har 11) så är avsaknaden av en riktig målskytt stor. Möjligen kan ynglingarna Marcus Kreivi och Kristoffer Lundin lösa det om inte “gamlingarna” Linus Kvarforth och Jonatan Borg frisknar till och börjar hitta målet.

 

Trots den tunga våren såg det dock bättre ut i slutet och laget är bara en poäng efter Somalia och har dessutom en match mindre spelad. Truppen har även fått in lite ungt blod som höjer konkurrensen.

 

Det gäller dock att laget kommer taggat och i form när hösten drar igång. Kanske det är bäst för Partille om det blir en regnig sommar utan grillmöjligheter…

 

 

 

 

 

 

Tyvärr så var Västkusten tvungna att dra sig ur då klubben inte kunde lösa den ekonomiska biten. Så här i efterhand fanns väl tecknen redan under försäsongen med ett par inställda matcher på grund av spelarbrist och även rapporter om dålig uppslutning på träningarna.

 

Rent fotbollsmässigt så var det dock ingen total katastrof och VBK slog både Jedinstvo och Partille och även om de skulle varit inblandade i bottenstriden så hade de haft en hyfsad chans att hålla sig på rätt sida strecket.

 

Nästa alla spelare i VBK kommer dock att fortsätta sin karriär i 6D-laget Lundby.

 

Så tyvärr så får 6A avsluta säsongen med 11 lag (förhoppningsvis) för femte året i rad.

 

Götaholmaren får passa på att tacka alla spelare och ledare i Västkusten för dessa år.

 

#6

Leave a Reply


*